21

The Law Concerning Servants

1“Now these are the judgments which you shall set before them: 2If you buy a Hebrew servant, he shall serve six years; and in the seventh he shall go out free and pay nothing. 3If he comes in by himself, he shall go out by himself; if he comes in married, then his wife shall go out with him. 4If his master has given him a wife, and she has borne him sons or daughters, the wife and her children shall be her master’s, and he shall go out by himself. 5But if the servant plainly says, ‘I love my master, my wife, and my children; I will not go out free,’ 6then his master shall bring him to the judges. He shall also bring him to the door, or to the doorpost, and his master shall pierce his ear with an awl; and he shall serve him forever.
7“And if a man sells his daughter to be a female slave, she shall not go out as the male slaves do. 8If she does not please her master, who has betrothed her to himself, then he shall let her be redeemed. He shall have no right to sell her to a foreign people, since he has dealt deceitfully with her. 9And if he has betrothed her to his son, he shall deal with her according to the custom of daughters. 10If he takes another wife, he shall not diminish her food, her clothing, and her marriage rights. 11And if he does not do these three for her, then she shall go out free, without paying money.

The Law Concerning Violence

12“He who strikes a man so that he dies shall surely be put to death. 13However, if he did not lie in wait, but God delivered him into his hand, then I will appoint for you a place where he may flee.
14“But if a man acts with premeditation against his neighbor, to kill him by treachery, you shall take him from My altar, that he may die.
15“And he who strikes his father or his mother shall surely be put to death.
16“He who kidnaps a man and sells him, or if he is found in his hand, shall surely be put to death.
17“And he who curses his father or his mother shall surely be put to death.
18“If men contend with each other, and one strikes the other with a stone or with his fist, and he does not die but is confined to his bed, 19if he rises again and walks about outside with his staff, then he who struck him shall be acquitted. He shall only pay for the loss of his time, and shall provide for him to be thoroughly healed.
20“And if a man beats his male or female servant with a rod, so that he dies under his hand, he shall surely be punished. 21Notwithstanding, if he remains alive a day or two, he shall not be punished; for he is his property.
22“If men fight, and hurt a woman with child, so that she gives birth prematurely, yet no harm follows, he shall surely be punished accordingly as the woman’s husband imposes on him; and he shall pay as the judges determine. 23But if any harm follows, then you shall give life for life, 24eye for eye, tooth for tooth, hand for hand, foot for foot, 25burn for burn, wound for wound, stripe for stripe.
26“If a man strikes the eye of his male or female servant, and destroys it, he shall let him go free for the sake of his eye. 27And if he knocks out the tooth of his male or female servant, he shall let him go free for the sake of his tooth.

Animal Control Laws

28“If an ox gores a man or a woman to death, then the ox shall surely be stoned, and its flesh shall not be eaten; but the owner of the ox shall be acquitted. 29But if the ox tended to thrust with its horn in times past, and it has been made known to his owner, and he has not kept it confined, so that it has killed a man or a woman, the ox shall be stoned and its owner also shall be put to death. 30If there is imposed on him a sum of money, then he shall pay to redeem his life, whatever is imposed on him. 31Whether it has gored a son or gored a daughter, according to this judgment it shall be done to him. 32If the ox gores a male or female servant, he shall give to their master thirty shekels of silver, and the ox shall be stoned.
33“And if a man opens a pit, or if a man digs a pit and does not cover it, and an ox or a donkey falls in it, 34the owner of the pit shall make it good; he shall give money to their owner, but the dead animal shall be his.
35“If one man’s ox hurts another’s, so that it dies, then they shall sell the live ox and divide the money from it; and the dead ox they shall also divide. 36Or if it was known that the ox tended to thrust in time past, and its owner has not kept it confined, he shall surely pay ox for ox, and the dead animal shall be his own.

21

1“Anai yơh jing khul tơlơi phiăn ƀing gih khŏm pioh ƀơi anăp gơñu:

Tơlơi Phiăn Yua Pô Ding Kơna

(Juăt 15:12-18)

2“Tơdah ƀing gih blơi sa čô Hêbrơ đah rơkơi, ñu či mă bruă kơ ƀing gih amăng năm thŭn. Samơ̆ amăng thŭn tal tơjuh, ñu či rơngai yơh, ƀu hơmâo tơlơi kla glaĭ hơget gĕt ôh. 3Tơdah hơjăn ñu rai, ñu ăt tơbiă rơngai hơjăn mơ̆n; tơdah ñu hơmâo bơnai tơdang ñu rai, bơnai ñu ăt či nao hăng ñu mơ̆n. 4Tơdah khua ñu brơi kơ ñu sa čô bơnai laih anŭn đah kơmơi anai hơmâo rai kơ ñu ƀing ană đah rơkơi đah kơmơi, bơnai ñu anŭn wơ̆t hăng ƀing ană gơ̆ či lŏm kơ khua ñu yơh, samơ̆ kơnơ̆ng pô đah rơkơi anŭn đôč dưi tơbiă rơngai.
5“Samơ̆ tơdah pô ding kơna anŭn pơrơđah, ‘Kâo khăp kơ khua kâo, bơnai kâo laih anŭn ƀing ană bă kâo, tui anŭn kâo ƀu kiăng tơbiă rơngai ôh,’ 6giŏng anŭn, pô khua ñu khŏm ba ñu nao pơ ƀing khua phat kơđi. Ñu či ba nao gơ̆ ƀơi bah amăng ƀôdah ƀơi tơmĕh bah amăng sang ñu laih anŭn klâŏ hluh hĭ tơngia gơ̆ hăng hơjơi. Tui anŭn, ñu či jing ding kơna kơ khua ñu abih tơlơi hơdip ñu yơh.
7“Tơdah sa čô mơnuih sĭ hĭ ană đah kơmơi ñu jing hlŭn, ană đah kơmơi hlŭn anai ƀu dưi tơbiă rơngai hrup hăng hlŭn đah rơkơi ôh. 8Tơdah hlŭn đah kơmơi anai ƀu pơmơak kơ khua ñu ôh jing pô ruah mă gơ̆ kơ ñu pô, pô khua anai khŏm brơi ama gơ̆ song glaĭ gơ̆. Ñu ƀu hơmâo tơlơi dưi sĭ hĭ gơ̆ kơ ƀing tuai ôh, yuakơ ñu hơmâo pơjŏh hĭ laih tơlơi tŏng ten hăng gơ̆. 9Tơdah ñu blơi mă hlŭn đah kơmơi anŭn kơ ană đah rơkơi ñu, ñu khŏm brơi tơlơi dưi kơ gơ̆ jing kar hăng sa čô ană đah kơmơi hơmâo mơ̆n. 10Tơdah sa čô khua blơi mă sa čô hlŭn đah kơmơi jing hĭ bơnai ñu, laih anŭn ñu dŏ bơnai pơkŏn dơ̆ng, ñu ăt khŏm brơi kơ bơnai phŭn ñu gơnam ƀơ̆ng, sum ao laih anŭn tơlơi dưi sang anŏ kar hăng tơlơi gơ̆ hơmâo hlâo mơ̆n. 11Tơdah ñu ƀu djru kơ gơ̆ hăng klâo mơta anai ôh, gơ̆ či tơbiă rơngai laih anŭn ƀu hơmâo tơlơi kla glaĭ prăk hơget ôh.

Tơlơi Phiăn Kơ Khul Bruă Ngă Ƀai

12“Tơdah sa čô taih sa čô mơnuih hăng pơdjai hĭ gơ̆, sĭt yơh arăng či pơdjai hĭ ñu mơ̆n. 13Samơ̆, tơdah ñu ƀu pơmĭn tơl pơdjai hĭ gơ̆ ôh, samơ̆ Ơi Adai brơi tơlơi truh kar hăng anŭn, ñu či khŏm đuaĭ kơdŏp pơ anih Kâo či pơkra brơi. 14Tơdah sa čô hil hăng pơmĭn tơl pơdjai hĭ sa čô pơkŏn, mă pơđuaĭ bĕ mơ̆ng kơnưl Kâo laih anŭn pơdjai hĭ ñu bĕ wơ̆t tơdah ñu đuaĭ rai kiăng pơjăng ƀơi kơnưl Kâo kơ tơlơi djru.
15“Hlơi pô taih amĭ ƀôdah ama ñu, sĭt ñu khŏm tŭ tơlơi djai yơh.
16“Hlơi pô klĕ pơđuaĭ hĭ sa čô mơnuih laih anŭn sĭ hĭ gơ̆ ƀôdah djă̱ pioh gơ̆ ngă hlŭn ñu tơdang arăng hơmâo mă ñu, sĭt ñu khŏm tŭ mă tơlơi djai yơh.
17“Hlơi pô djik djak kơ ama ñu ƀôdah kơ amĭ ñu, ñu anŭn khŏm tŭ mă tơlơi djai yơh.
18“Tơdah dua čô brŏk ƀuăh kơ tơdruă laih anŭn sa čô taih hĭ sa čô hăng sa boh pơtâo ƀôdah hăng tơngan kơpŏt ñu, laih anŭn gơ̆ ƀu djai ôh, samơ̆ gơ̆ ƀu dưi tơgŭ ôh, 19pô taih anŭn ƀu hơmâo kơđi ôh tơdah pô ruă dưi tơgŭ laih anŭn rơbat jum dar gah rơngiao hăng gai jra gơ̆; samơ̆ pô taih khŏm kla kơ pô ruă anŭn yuakơ hrơi mông gơ̆ rơngiă hĭ laih anŭn wai lăng gơ̆ tơl gơ̆ suaih hĭ yơh.
20“Tơdah sa čô taih ding kơna đah rơkơi ƀôdah đah kơmơi ñu hăng sa ƀĕ gai hơnuăt laih anŭn pô hlŭn anŭn djai hĭ, ñu anŭn khŏm tŭ tơlơi pơkơhma̱l yơh, 21samơ̆ arăng ƀu pơkơhma̱l hĭ ñu ôh tơdah pô hlŭn anŭn dưi tơgŭ tơdơi kơ sa hrơi ƀôdah dua hrơi, yuakơ pô hlŭn anŭn jing mŭk dram ñu.
22“Tơdah dua čô đah rơkơi pơtaih laih anŭn taih djơ̆ đah kơmơi pi kian, laih anŭn gơ̆ tơkeng hĭ kơƀah blan ƀơi mông anŭn, samơ̆ ƀu hơmâo tơlơi ruă rơka ôh, pô taih anŭn khŏm kla nua kơ rơkơi pô đah kơmơi pi kian anŭn rơkâo tui hăng ƀing phat kơđi brơi tơlơi dưi. 23Samơ̆ tơdah hơmâo tơlơi ruă rơka ƀôdah djai hĭ, sĭt ih khŏm mă tơlơi hơdip kla kơ tơlơi hơdip yơh, 24mơta kơ mơta, tơgơi kơ tơgơi, tơngan kơ tơngan, tơkai kơ tơkai, 25apui ƀơ̆ng kơ apui ƀơ̆ng, brơ̆p kơ brơ̆p laih anŭn nam rơka kơ nam rơka yơh.
26“Tơdah sa čô taih hlŭn đah rơkơi ƀôdah đah kơmơi ƀơi mơta hăng pơrăm hĭ, ñu khŏm brơi kơ pô hlŭn anŭn tơbiă rơngai yuakơ kiăng kla glaĭ kơ mơta răm anŭn. 27Laih anŭn tơdah ñu taih jŏh hĭ sa ƀĕ tơgơi pô hlŭn đah rơkơi ƀôdah đah kơmơi, ñu khŏm brơi kơ gơ̆ tơbiă rơngai yơh yuakơ kla glaĭ nua kơ tơgơi gơ̆.

Bruă Jao Kơ Ƀing Pô Dram Gơnam

28“Tơdah sa drơi rơmô tơno bơnŭh hĭ sa čô đah rơkơi ƀôdah sa čô đah kơmơi tơl djai, arăng či glŏm pơdjai hĭ rơmô anŭn hăng boh pơtâo, laih anŭn añăm ñu ƀu dưi ƀơ̆ng ôh. Samơ̆ pô rơmô anŭn ƀu mă tŭ tơlơi klă̱ kơđi hơget gĕt ôh. 29Samơ̆ tơdah rơmô anŭn juăt bơnŭh arăng laih anŭn pô rơmô anŭn hơmư̆ arăng laĭ pơthâo laih, samơ̆ ñu ƀu kiăng răng wai ôh, tơl rơmô anŭn bơnŭh djai hĭ sa čô đah rơkơi ƀôdah sa čô đah kơmơi, sĭt arăng či khŏm glŏm pơdjai hĭ rơmô tơno anŭn laih anŭn ăt glŏm pơdjai hĭ pô hơmâo rơmô anŭn mơ̆n. 30Samơ̆ tơdah arăng kiăng kơ pô rơmô anŭn kla nua kiăng kơ song mă tơlơi hơdip ñu, sĭt ñu khŏm kla tui hăng tơlơi arăng rơkâo yơh. 31Tơlơi phiăn anai ăt yua amăng hơdră tơdah rơmô tơno bơnŭh hĭ sa čô ană đah rơkơi ƀôdah ană đah kơmơi mơ̆n. 32Tơdah rơmô tơno bơnŭh hĭ sa čô hlŭn đah rơkơi ƀôdah đah kơmơi, pô rơmô anŭn khŏm kla 30 sekel amrăk kơ khua pô hlŭn anŭn, laih anŭn arăng khŏm glŏm pơdjai hĭ rơmô anŭn hăng boh pơtâo yơh.
33“Tơdah sa čô mơnuih ƀu go̱m hĭ ôh amăng luh ƀôdah klơi sa boh amăng luh hăng wơr bĭt go̱m hĭ, tui anŭn tơdah sa drơi rơmô ƀôdah aseh glai lê̆ amăng anŭn, 34pô hơmâo amăng luh anŭn khŏm kla glaĭ nua kơ pô hơmâo gơnam rơngiă; ñu khŏm kla nua kơ pô hlô mơnơ̆ng anŭn laih anŭn hlô mơnơ̆ng djai anŭn či jing hĭ gơnam ñu yơh.
35“Tơdah rơmô tơno hlơi pô pơrơka hĭ rơmô tơno pô pơkŏn hăng pơdjai hĭ, ƀing gơñu khŏm sĭ hĭ rơmô dŏ hơdip laih anŭn pơpha abih dua gơnam anŭn tui anai: Prăk laih anŭn añăm rơmô djai pơpha pơmơđơr yơh. 36Samơ̆ tơdah arăng thâo krăn laih rơmô anŭn juăt hơmâo tơlơi hrup hăng anŭn, laih anŭn pô rơmô anŭn ƀu răng wai ôh, tui anŭn pô rơmô anŭn khŏm kla nua, rơmô kơ rơmô laih anŭn rơmô djai anŭn jing hĭ gơnam ñu yơh.