10

Yêsu Pơkiaŏ Tơjuhpluh-Dua Čô Nao Pơtô

1Tơdơi kơ anŭn ƀiă, Khua Yêsu jao bruă kơ tơjuhpluh-dua čô pơkŏn dơ̆ng kiăng kơ pơkiaŏ ƀing gơñu tơdua čô nao hlâo kơ Ñu amăng rĭm plei pla jing anih Ñu pô jĕ či nao. 2Yêsu laĭ kơ ƀing gơñu tui anai, “Hơmâo lu biă mă yơh pơdai tơsă, samơ̆ mơnuih nao yuă hơpuă ƀiă biă mă. Hơnŭn yơh, ƀing gih rơkâo bĕ kơ Ơi Adai, jing Khua kơ bruă yuă hơpuă anŭn, kiăng kơ Ñu pơkiaŏ nao ƀing mă bruă nao yuă hơpuă pơdai Ñu. 3Nao bĕ! Anai nê, Kâo pơkiaŏ nao ƀing gih kar hăng ană triu nao pơ tŏng krah asâo tan. 4Anăm djă̱ ba kơdŭng prăk, kơdŭng gơnam laih anŭn klĭ juă, laih anŭn dơ̆ng, anăm pơhiăp kơkuh sui ôh hăng arăng ƀơi jơlan nao.
5“Sang pă ƀing gih mŭt, blung hlâo ƀing gih laĭ bĕ hăng pô sang tui anai, ‘Rơkâo tơlơi rơnŭk rơno̱m dŏ amăng sang anŏ anai.’ 6Tơdah pơ sang anŭn, pô sang prap pre kiăng kơ tŭ ju̱m ƀing gih hăng tơlơi rơnŭk rơno̱m, sĭt tơlơi rơnŭk rơno̱m gih či dŏ hrŏm hăng pô anŭn yơh; samơ̆ tơdah pô sang ƀu tŭ ju̱m ƀing gih ôh, tơlơi rơnŭk rơno̱m ƀing gih bơni hiam anŭn ƀu či truh kơ ƀing gơñu ôh. 7Ƀing gih ăt dŏ bĕ amăng sang ju̱m ƀing gih anŭn, ƀơ̆ng huă bĕ hơget gơnam ƀơ̆ng ƀing gơ̆ pha brơi, yuakơ pô mă bruă lăp kơ mă tŭ gơnam arăng apăh kơ ñu yơh. Ƀing gih dŏ bĕ pơ anŭn, anăm đuaĭ nao dŏ mơ̆ng rĭm boh sang ôh.
8“Tơdang ƀing gih mŭt nao amăng sa boh plei laih anŭn ƀing ană plei anŭn tŭ ju̱m ƀing gih, ƀơ̆ng huă bĕ hơget gơnam ƀơ̆ng ƀing gơñu yŏng brơi kơ ƀing gih. 9Pơsuaih bĕ ƀing duăm ruă amăng plei anŭn hăng pơhaih bĕ kơ ƀing ană plei anŭn tui anai, ‘Sĭt hrơi mơnuih mơnam dưi jing ană plei Dêh Čar Ơi Adai rai pơ ƀing gih laih.’ 10Samơ̆ tơdang ƀing gih mŭt nao amăng sa boh plei laih anŭn ƀing ană plei anŭn ƀu tŭ ju̱m ôh ƀing gih, ƀing gih nao bĕ pơ tŏng krah plei anŭn hăng laĭ tui anai, 11‘Wơ̆t tơdah ƀruih lŏn plei pla gih đo̱m ƀơi tơkai ƀing gơmơi, sĭt ƀing gơmơi ăt tơtŭh sut hĭ pơkơdơ̆ng glaĭ hăng ƀing gih mơ̆n; samơ̆ brơi kơ ƀing gih thâo bĕ tơlơi anai: Hrơi mơnuih mơnam dưi jing ană plei Dêh Čar Ơi Adai rai pơ ƀing gih laih, laih anŭn ƀing gih hơngah hĭ ƀu tŭ mă ôh.’ 12Kâo laĭ kơ ƀing gih jing ƀing ding kơna, amăng hrơi Ơi Adai phat kơđi mơnuih, plei Sedôm đưm đă adih či tŭ pơkơhma̱l plai ƀiă kơ plei ƀu tŭ ju̱m ƀing gih anŭn.”

Klâo Boh Plei Ƀu Đaŏ

(Mathiơ 11:20-24)

13Giŏng anŭn, Yêsu pơhiăp kơ klâo boh plei, jing hơdôm plei Ñu hơmâo ngă laih lu tơlơi mơsêh mơyang laih anŭn Ñu laĭ tui anai, “Răm ƀăm yơh kơ ih, Ơ plei Kôrasin ăh! Răm ƀăm yơh kơ ih, Ơ plei Bêtsaida ăh! Tơdah Kâo nao ngă hơdôm tơlơi mơsêh mơyang amăng plei Tir hăng plei Sidôn đưm đă adih kar hăng Kâo hơmâo ngă laih amăng ƀing gih, sĭt yơh ƀing gơñu hơmâo kơhma̱l hĭ tơlơi soh gơñu sui laih, laih anŭn ƀing gơñu buh ao tâo hăng dŏ amăng hơbâo tơpur kiăng kơ pơrơđah kơ tơlơi ƀing gơñu rơngot hơning yơh. 14Samơ̆ amăng hrơi Ơi Adai či phat kơđi mơnuih mơnam, plei Tir hăng plei Sidôn yơh či tŭ pơkơhma̱l plai ƀiă kơ ƀing gih. 15Laih anŭn bơ kơ ih, Ơ plei Kapharnaoum ăh, ih pơmĭn Ơi Adai či pơpŭ pơdun đĭ ih pơ adai adih hă? Ơ ơh, Ñu či plĕ trŭn ih pơ anih hlung dơlăm Hades adih yơh.”
16Samơ̆ Yêsu pơhiăp hăng ƀing ding kơna Ñu tui anai, “Hlơi pô hơmư̆ tui ƀing gih, ñu anŭn ăt hơmư̆ tui Kâo mơ̆n, samơ̆ hlơi pô hơngah hĭ ƀing gih, ñu anŭn ăt hơngah hĭ Kâo mơ̆n. Hlơi pô hơngah hĭ Kâo, ñu anŭn hơngah hĭ Pô pơkiaŏ rai Kâo yơh.”

Tơjuhpluh-Dua Čô Ƀing Ding Kơna Glaĭ Mơ̆ng Pơtô

17Tơdang ƀing tơjuhpluh-dua čô ding kơna wơ̆t glaĭ mơ̆ng pơtô, ƀing gơñu klao hơ̆k kơdơ̆k laih anŭn ruai tui anai, “Ơ Khua ăh, yuakơ amăng tơlơi dưi anăn Ih yơh tơdang ƀing gơmơi puh pơđuaĭ hĭ ƀing yang sat, ƀing gơñu ăt gưt kơ ƀing gơmơi mơ̆n!”
18Yêsu laĭ kơ ƀing ding kơna Ñu tui anai, “Ƀơi mông anŭn, Kâo ƀuh laih yang sat Satan lê̆ trŭn mơ̆ng adai adih kar hăng kơmlă thuơ hĭ laih. 19Anai nê, Kâo hơmâo pha brơi laih kơ ƀing gih tơlơi dưi mơyang dưi rơbat juă ƀơi ala, aguăt laih anŭn ƀing gih ƀu hơmâo tơlơi hyưt ruă ôh. Kâo ăt hơmâo pha brơi laih mơ̆n kơ ƀing gih tơlơi dưi hloh kơ abih bang tơlơi dưi rŏh ayăt gih yơh, laih anŭn dơ̆ng, ƀu hơmâo mơnơ̆ng hơget ôh dưi pơruă hĭ ƀing gih. 20Ƀing gih anăm kơnơ̆ng klao hơ̆k kơdơ̆k yuakơ ƀing yang sat gưt kơ ƀing gih đôč ôh, samơ̆ ăt klao hơ̆k kơdơ̆k bĕ yuakơ Ơi Adai hơmâo čih laih anăn gih amăng adai adih.”

Yêsu Hơ̆k Mơak

(Mathiơ 11:25-27; 13:16, 17)

21Ăt amăng mông anŭn mơ̆n, Yang Bơngăt Hiam pơbă blai Yêsu hăng tơlơi mơak mơai laih anŭn Yêsu laĭ tui anai, “Ơ Ama ăh, Ih jing Khua Yang kơ adai adih laih anŭn kơ lŏn tơnah anai, Kâo bơni hơơč kơ Ih yuakơ Ih hơmâo pơdŏp hĭ laih hơdôm tơlơi anai mơ̆ng ƀing rơgơi ƀing hrăm thâo hluh, samơ̆ ră anai Ih hơmâo pơrơđah laih hơdôm tơlơi anŭn kơ ƀing luă gŭ laih anŭn đaŏ kơ Ih hrup hăng ƀing čơđai. Djơ̆ yơh Ama ăh, Ih ngă tui anŭn yuakơ Ih mơak kiăng kơ ngă yơh.”
22Giŏng anŭn, Yêsu pơhiăp hăng abih bang ƀing ană plei dŏ jum dar Ñu tui anai, “Ama Kâo, jing Ơi Adai, hơmâo jao brơi laih abih bang tơlơi dưi mơyang kơ Kâo. Ƀu hơmâo hlơi pô ôh thâo hơget kơnuih bruă Ană Ơi Adai jing, kơnơ̆ng Ama Ñu đôč thâo, laih anŭn ƀu hơmâo hlơi pô ôh thâo hơget kơnuih bruă Ama Ñu jing, kơnơ̆ng Ană Ơi Adai đôč yơh thâo; laih anŭn dơ̆ng, kơnơ̆ng kơ ƀing hlơi pô Ană Ơi Adai kiăng pơrơđah brơi laih, ƀing gơñu anŭn đôč yơh thâo.”
23Giŏng anŭn, Yêsu wir nao laĭ kơ hơjăn ƀing ding kơna Ñu tui anai, “Mơyŭn hiam yơh kơ abih bang hlơi pô ƀuh hơdôm mơta tơlơi ƀing gih ƀuh ră anai! 24Kâo laĭ kơ ƀing gih tui anŭn yuakơ hơmâo lu laih ƀing pô pơala laih anŭn ƀing pơtao đưm hlâo adih kiăng kơ ƀuh hơdôm mơta tơlơi ƀing gih ƀuh ră anai, samơ̆ ƀing gơñu ƀu dưi ƀuh ôh; ƀing gơñu kiăng kơ hơmư̆ hơdôm mơta tơlơi ƀing gih hơmư̆ ră anai, samơ̆ ƀing gơñu ƀu dưi hơmư̆ ôh.”

Pơhơmutu Kơ Pô Samaria Hiam Klă

25Hlak anŭn, hơmâo sa čô nai pơtô thâo hluh tơlơi juăt tơgŭ kiăng kơ tơña lông lăng Yêsu tui anai, “Ơ Nai, hơget tơlơi kâo či ngă kiăng kơ mă tŭ tơlơi hơdip hlŏng lar lĕ?”
26Yêsu laĭ glaĭ kơ ñu tui anai, “Hơget tơlơi Môseh hơmâo čih laih amăng Hră Tơlơi Juăt lĕ? Hiư̆m pă ih đŏk amăng anŭn lĕ?”
27Ñu laĭ glaĭ kơ Yêsu tui anai, “Hră Tơlơi Juăt anŭn laĭ tui anai, ‘Ih khŏm khăp bĕ kơ Khua Yang Ơi Adai ih hăng abih pran jua, abih bơngăt jua, abih tơlơi kơtang laih anŭn hăng abih tơlơi pơmĭn ih,’ laih anŭn, ‘Ih khŏm khăp bĕ kơ mơnuih re̱ng gah ih hrup hăng ih khăp kơ ih pô.’ ”
28Tui anŭn, Yêsu laĭ kơ ñu, “Ih hơmâo laĭ glaĭ djơ̆ biă mă yơh. Ngă bĕ tơlơi anŭn laih anŭn ih či hơmâo tơlơi hơdip anŭn yơh.”
29Samơ̆ ñu kiăng pơhaih tơlơi tơpă ñu pô ƀơi anăp Yêsu, tui anŭn ñu laĭ kơ Yêsu tui anai, “Hlơi pô jing mơnuih re̱ng gah kâo lĕ?”
30Yêsu laĭ glaĭ tui anai, “Hơmâo sa čô amăng kơnung djuai ta mơ̆ng plei Yerusalaim trŭn nao pơ plei Yerêhô, ƀơi jơlan hơmâo ƀing klĕ dŏp mă gơ̆, mă hĭ sum ao dram gơnam gơ̆ hăng taih gơ̆ laih anŭn đuaĭ hĭ, lui hĭ gơ̆ djai mol ƀơi anŭn. 31Anai nê, hơmâo sa čô pô khua ngă yang ta trŭn nao djơ̆ ƀơi jơlan anŭn mơ̆n, samơ̆ tơdang ñu ƀuh pô rơka anŭn, ñu pơpĕ ƀơi akiăng jơlan hăng đuaĭ hĭ mơ̆ng gơ̆. 32Kar kaĭ mơ̆n, hơmâo sa čô mơnuih Lêwi jing pô djru bruă amăng sang yang, nao djơ̆ ƀơi jơlan anŭn mơ̆n, laih anŭn lăng kơ pô rơka anŭn. Ñu ăt pơpĕ ƀơi akiăng jơlan hăng đuaĭ hĭ mơ̆ng gơ̆ mơ̆n. 33Samơ̆ hơmâo sa čô mơnuih Samaria trŭn nao djơ̆ ƀơi jơlan anŭn mơ̆n, tơdang ñu ƀuh pô rơka anŭn, ñu pap biă mă kơ gơ̆. 34Ñu nao pơ pô rơka anŭn, rao pơjrao hĭ gơ̆ hăng ia jâo, ia tơpai laih anŭn pŏn brơi hĭ rơka gơ̆. Giŏng anŭn, ñu yŏng đĭ gơ̆ ƀơi rŏng aseh glai ñu pô hăng pơdiăng ba gơ̆ truh pơ sang jưh kiăng kơ čem rong gơ̆. 35Ƀơi hrơi tŏ tui, ñu mă prăk ñu pô dua denari hăng brơi kơ pô sang jưh anŭn laih anŭn laĭ tui anai, ‘Răk wai brơi ñu đa, laih anŭn tơdah hơdôm pă prăk ih pơhoăč brơi kơ ñu dơ̆ng, tơl kâo glaĭ kâo či kla glaĭ kơ ih yơh.’
36“Pô pă amăng klâo čô anŭn ih pơmĭn pơrơđah kơ tơlơi ñu jing pô re̱ng gah biă mă hăng pô rơka ƀing klĕ dŏp hơmâo pơruă laih anŭn lĕ?”
37Nai pơtô tơlơi juăt laĭ glaĭ tui anai, “Pô pơrơđah tơlơi pap mơñai brơi kơ gơ̆ anŭn yơh.”
 Tui anŭn, Yêsu laĭ glaĭ kơ ñu tui anai, “Nao ngă bĕ hrup hăng pô anŭn hơmâo ngă laih.”

Yêsu Nao Čuă HʼMartha Hăng HʼMari

38Tơdang Yêsu hăng ƀing ding kơna Ñu hlak anăp nao pơ plei prŏng Yerusalaim, ƀing gơñu nao hyu pơtô truh pơ sa boh plei laih anŭn pơ anŭn sa čô đah kơmơi anăn HʼMartha iâu ju̱m ƀing gơñu mŭt amăng sang gơ̆. 39Gơ̆ hơmâo sa čô adơi anăn ñu HʼMari; HʼMari yơh jing pô dŏ be̱r jĕ ƀơi anăp Khua Yang kiăng hơmư̆ tơlơi Ñu pơtô. 40Samơ̆ HʼMartha bŏ hrŏ buih bruă djru lu sư̆ rơbư̆. Tui anŭn, ñu nao pơ Yêsu hăng laĭ tui anai, “Ơ Khua ăh, Ih ƀu bơngơ̆t ôh hă kơ adơi kâo lui hĭ kâo buih bruă hơjăn kâo đôč? Rơkâo kơ Ih pơđar ñu rai djru kâo bĕ.”
41Laih anŭn Khua Yang laĭ glaĭ kơ ñu tui anai, “Ơ HʼMartha, HʼMartha, ih ƀlơ̆ng bơngơ̆t rŭng răng kơ lu mơta tơlơi đơi, 42samơ̆ hơmâo sa mơta tơlơi jing yom pơphan biă mă. HʼMari hơmâo ruah mă laih mơta tơlơi hiam anŭn, tui anŭn ƀu hơmâo hlơi pô ôh dưi mă pơđuaĭ hĭ mơ̆ng gơ̆.”

10

Jesus Sends Out the Seventy-Two

1After this the Lord appointed seventy-two others and sent them two by two ahead of him to every town and place where he was about to go. 2He told them, “The harvest is plentiful, but the workers are few. Ask the Lord of the harvest, therefore, to send out workers into his harvest field. 3Go! I am sending you out like lambs among wolves. 4Do not take a purse or bag or sandals; and do not greet anyone on the road.
5“When you enter a house, first say, ‘Peace to this house.’ 6If someone who promotes peace is there, your peace will rest on them; if not, it will return to you. 7Stay there, eating and drinking whatever they give you, for the worker deserves his wages. Do not move around from house to house.
8“When you enter a town and are welcomed, eat what is offered to you. 9Heal the sick who are there and tell them, ‘The kingdom of God has come near to you.’ 10But when you enter a town and are not welcomed, go into its streets and say, 11‘Even the dust of your town we wipe from our feet as a warning to you. Yet be sure of this: The kingdom of God has come near.’ 12I tell you, it will be more bearable on that day for Sodom than for that town.
13“Woe to you, Chorazin! Woe to you, Bethsaida! For if the miracles that were performed in you had been performed in Tyre and Sidon, they would have repented long ago, sitting in sackcloth and ashes. 14But it will be more bearable for Tyre and Sidon at the judgment than for you. 15And you, Capernaum, will you be lifted to the heavens? No, you will go down to Hades.
16“Whoever listens to you listens to me; whoever rejects you rejects me; but whoever rejects me rejects him who sent me.”
17The seventy-two returned with joy and said, “Lord, even the demons submit to us in your name.”
18He replied, “I saw Satan fall like lightning from heaven. 19I have given you authority to trample on snakes and scorpions and to overcome all the power of the enemy; nothing will harm you. 20However, do not rejoice that the spirits submit to you, but rejoice that your names are written in heaven.”
21At that time Jesus, full of joy through the Holy Spirit, said, “I praise you, Father, Lord of heaven and earth, because you have hidden these things from the wise and learned, and revealed them to little children. Yes, Father, for this is what you were pleased to do.
22“All things have been committed to me by my Father. No one knows who the Son is except the Father, and no one knows who the Father is except the Son and those to whom the Son chooses to reveal him.”
23Then he turned to his disciples and said privately, “Blessed are the eyes that see what you see. 24For I tell you that many prophets and kings wanted to see what you see but did not see it, and to hear what you hear but did not hear it.”

The Parable of the Good Samaritan

25On one occasion an expert in the law stood up to test Jesus. “Teacher,” he asked, “what must I do to inherit eternal life?”
26“What is written in the Law?” he replied. “How do you read it?”
27He answered, “ ‘Love the Lord your God with all your heart and with all your soul and with all your strength and with all your mind’ ; and, ‘Love your neighbor as yourself.’
28“You have answered correctly,” Jesus replied. “Do this and you will live.”
29But he wanted to justify himself, so he asked Jesus, “And who is my neighbor?”
30In reply Jesus said: “A man was going down from Jerusalem to Jericho, when he was attacked by robbers. They stripped him of his clothes, beat him and went away, leaving him half dead. 31A priest happened to be going down the same road, and when he saw the man, he passed by on the other side. 32So too, a Levite, when he came to the place and saw him, passed by on the other side. 33But a Samaritan, as he traveled, came where the man was; and when he saw him, he took pity on him. 34He went to him and bandaged his wounds, pouring on oil and wine. Then he put the man on his own donkey, brought him to an inn and took care of him. 35The next day he took out two denariiand gave them to the innkeeper. ‘Look after him,’ he said, ‘and when I return, I will reimburse you for any extra expense you may have.’
36“Which of these three do you think was a neighbor to the man who fell into the hands of robbers?”
37The expert in the law replied, “The one who had mercy on him.”
 Jesus told him, “Go and do likewise.”

At the Home of Martha and Mary

38As Jesus and his disciples were on their way, he came to a village where a woman named Martha opened her home to him. 39She had a sister called Mary, who sat at the Lord’s feet listening to what he said. 40But Martha was distracted by all the preparations that had to be made. She came to him and asked, “Lord, don’t you care that my sister has left me to do the work by myself? Tell her to help me!”
41“Martha, Martha,” the Lord answered, “you are worried and upset about many things, 42but few things are needed—or indeed only one.Mary has chosen what is better, and it will not be taken away from her.”