8

Pơtao Brơi Ƀing Yudah Pơgang Mă Gơñu Pô

1Ƀơi hrơi anŭn mơtam, pơtao prŏng Ahaswerus mă hĭ abih bang gơnam lŏm kơ Haman, jing pô rŏh ayăt hăng ƀing Yudah, jao hĭ gơnam anŭn kơ hơbia HʼEster. Giŏng anŭn, pơtao brơi ƀing ding kơna ñu ba rai Mordekai ƀơi anăp ñu yuakơ HʼEster hơmâo ruai laih hăng ñu Mordekai jing sa čô amăng ƀing adơi ai sang anŏ ñu. 2Giŏng anŭn, ñu tŏh hĭ rơbưn kơđŏm ñu, jing rơbưn ñu mă glaĭ laih mơ̆ng Haman hlâo kơ anŭn laih anŭn jao brơi rơbưn anŭn kơ Mordekai. Tŏ tui anŭn, HʼEster jao kơ Mordekai abih bang dram gơnam lŏm laih kơ sang anŏ Haman hlâo adih.
3Giŏng anŭn, HʼEster bon kơkuh hia ƀơi tơkai pơtao laih anŭn sa wơ̆t dơ̆ng ñu kwưh rơkâo kơ pơtao. Ñu rơkâo kơ pơtao pơrai hĭ hơdră sat ƀai Haman mơ̆ng kơnung djuai Agag hơmâo ngă laih hlâo anŭn kiăng pơrai hĭ abih ƀing Yudah. 4Giŏng anŭn, pơtao yơr tơbiă gai hơnuăt pơtao ñu kơ HʼEster, tui anŭn gơ̆ tơgŭ hăng dŏ dơ̆ng ƀơi anăp pơtao.
5Giŏng anŭn, HʼEster laĭ, “Ơ pơtao ăh, tơdah ih kiăng laih anŭn ih ăt mơak hăng kâo, tơdah ih pơmĭn tơlơi kâo kiăng laĭ anai jing djơ̆ khŏm či ngă, rơkâo kơ ih brơi bĕ ƀing khua čih hră ih čih bĕ sa hiăp pơtă pơkŏn dơ̆ng kiăng lui hĭ hiăp pơtă amăng hơdră sat kiăng pơdjai hĭ abih bang ƀing Yudah djŏp djang anih amăng dêh čar ih anai. Hiăp pơtă anŭn jing hiăp pơtă Haman, jing ană đah rơkơi Hammedatha kơnung djuai Agag, hơmâo čih laih. 6Rơkâo kơ ih ngă bĕ tơlơi anŭn, yuakơ kâo ƀu dưi dŏ lăng ôh tơlơi răm rai či truh ƀơi ƀing ană plei kơnung djuai kâo. Kâo ƀu dưi dŏ lăng ôh ƀing arăng pơrai hĭ sang anŏ kâo kar hăng anŭn.”
7Giŏng anŭn, pơtao prŏng Ahaswerus laĭ glaĭ kơ hơbia HʼEster laih anŭn kơ Mordekai jing mơnuih Yudah tui anai, “Anai nê, kâo hơmâo jao brơi laih dram gơnam sang anŏ Haman kơ ih yuakơ ñu pơkra laih hơdră kiăng pơrai hĭ ƀing Yudah. Laih dơ̆ng ƀing ding kơna kâo ăt brơi arăng yol pơdjai hĭ laih ñu ƀơi khul tơmĕh kơyâo yol. 8Ră anai kâo brơi kơ ƀing gih čih bĕ sa hiăp pơtă pơkŏn dơ̆ng kơ ƀing Yudah amăng tơlơi dưi kâo, kiăng kơ ƀing gơñu pơgang mă gơñu pô. Brơi kơ ƀing gih čih bĕ tơlơi anŭn tui hăng tơlơi ƀing gih pơmĭn jing hiam hloh. Giŏng kơ ƀing gih čih laih hră anŭn, kơđŏm bĕ ƀơi hră anŭn hăng rơbưn gru kâo pô. Samơ̆ ƀing gih khŏm hơdơr, ƀu hơmâo hlơi pô ôh dưi yap đôč đač ƀu tŭ yua hră pă arăng hơmâo čih laih hăng tơlơi dưi kâo laih anŭn kơđŏm hăng rơbưn gru kâo.”
9Amăng hrơi anŭn mơtam, jing amăng hrơi tal duapluh-klâo blan tal klâo, jing blan Siwan, HʼEster hăng Mordekai brơi arăng iâu rai ƀing khua čih hră, jing ƀing mă bruă čih hră kơ pơtao. Ƀing gơñu čih tui abih bang tơlơi Mordekai pơtă kơ ƀing gơñu čih kiăng mơit nao kơ ƀing Yudah, ƀing khua moa pơtao, ƀing khua ba akŏ amăng rĭm tring laih anŭn kơ ƀing khua kơdrưh kơang amăng sa-rơtuh duapluh-tơjuh boh tring čar amăng dêh čar anai, anŭn jing čơdơ̆ng mơ̆ng lŏn čar India hlŏng truh pơ lŏn čar Ethiopia. Ƀing gơñu čih khul hiăp pơtă anŭn amăng tơlơi pơhiăp hơdră čih tui hăng kơnung djuai rĭm anih amăng dêh čar anai. Ƀing gơñu ăt čih kar hăng anŭn mơ̆n kơ ƀing Yudah amăng tơlơi pơhiăp hơdră čih gơñu pô. 10Mordekai brơi kơ ƀing gơñu čih hră hiăp pơtă anŭn amăng tơlơi dưi pơtao prŏng Ahaswerus laih anŭn kơđŏm ƀơi hră anŭn hăng rơbưn kơđŏm pơtao. Giŏng anŭn, ñu pơkiaŏ ƀing ding kơna, jing ƀing ba hră, nao ba djŏp djang anih amăng dêh čar anai. Ƀing ding kơna anŭn đĭ khul aseh đuaĭ tañ biă mă laih anŭn đuaĭ nao mơtam. Ƀing gơñu đĭ khul aseh đuaĭ tañ hloh, jing khul aseh arăng răk rong pioh kơ pơtao.
11Amăng hiăp pơtă anŭn, pơtao brơi tơlơi dưi kơ ƀing Yudah amăng rĭm plei pla dưi pơjơnum glaĭ laih anŭn pơgang gơñu pô wơ̆t hăng sang anŏ gơñu mơ̆n. Tui anŭn, tơdah ană plei kơnung djuai hlơi amăng tring čar pă kiăng kơsung blah ƀing gơñu amăng dêh čar anai hăng gơnam pơblah, sĭt gơñu dưi pơdjai hăng pơrai hĭ abih bang ƀing ană plei kơnung djuai anŭn yơh, anŭn jing wơ̆t hăng abih đah rơkơi, đah kơmơi laih anŭn ƀing čơđai mơ̆n ƀu pioh hlơi pô amăng ƀing rŏh ayăt anŭn hơdip ôh. Ƀing Yudah anŭn ăt dưi sua mă khul dram gơnam ƀing rŏh anŭn djă̱ pioh kơ gơñu pô mơ̆n. 12Mordekai ăt ruah brơi hrơi kơ ƀing Yudah djŏp djang anih amăng dêh čar kiăng kơ pơgang gơñu pô; anŭn jing hrơi tal pluh-klâo amăng blan tal pluh-dua jing blan Adar yơh. 13Tơdang ƀing ding kơna jing ƀing ba hră hiăp pơtă anŭn truh pơ rĭm tring čar, ƀing khua moa pơ anih anŭn khŏm pơhaih tơlơi juăt phrâo anŭn kơ ƀing ană plei laih anŭn pơtă brơi kơ abih bang kơnung djuai amăng dêh čar anai thâo hluh kơ tơlơi juăt anŭn. Tui anŭn, ƀơi hrơi anŭn yơh, ƀing Yudah dưi prap pre gơñu pô kiăng kơ pơblah pơkơdơ̆ng glaĭ hăng ƀing rŏh ayăt gơñu.
14Ƀing ding kơna jing ƀing ba hră anŭn đĭ khul aseh pơtao ječ ameč tơbiă nao laih anŭn yuakơ pơtao yơh hơmâo pơtă laih hiăp pơtă anŭn, ƀing gơñu đuaĭ nao tañ biă mă kiăng kơ pơtruh hyu djŏp hiăp pơtă anŭn. Ƀơi mông anŭn mơ̆n, ƀing khua moa đŏk khul hiăp pơtă anŭn kơ ƀing ană plei amăng plei phŭn Susa.
15Giŏng anŭn, tơdang Mordekai tơbiă hĭ mơ̆ng anăp pơtao, ñu buh ao phyung hrup hăng pơtao buh hơmâo ia mik laih anŭn kô̱̆. Ñu ăt hơô sa blah ao jao ia mơla̱ng blâo ƀlĭ laih anŭn troă sa boh đoăn pơtao. Laih anŭn ƀing ană plei amăng plei phŭn Susa ur dreo hơ̆k mơak yuakơ ƀing gơñu hơmư̆ kơ tơlơi juăt phrâo. 16Ƀing Yudah amăng plei phŭn anŭn ăt hơ̆k mơak čang rơmang biă mă laih anŭn ƀing gơñu djă̱ hơdơr tơlơi anŭn mơak mơai. 17Djŏp djang anih amăng dêh čar anai, jing pơpă plei pla tring trang ƀing ding kơna jing ƀing ba hră hiăp pơtă pơtao anŭn nao truh, pơ abih bang anih anŭn yơh ƀing Yudah hơ̆k kơdơ̆k mơak mơai tơdang ƀing gơñu hơmư̆ tơlơi pơthâo phrâo anŭn, laih anŭn ƀing gơñu pơkra tơlơi ƀơ̆ng huă djă̱ hơdơr. Amăng mông anŭn mơ̆n, hơmâo lu ƀing mơnuih mơ̆ng kơnung djuai pơkŏn pơplih hĭ tơlơi gơñu đaŏ kiăng kơ jing hĭ ƀing Yudah, yuakơ ƀing gơñu huĭ hyưt kơ ƀing Yudah.

8

Esther Saves the Jews

1On that day King Ahasuerus gave Queen Esther the house of Haman, the enemy of the Jews. And Mordecai came before the king, for Esther had told how he was related to her. 2So the king took off his signet ring, which he had taken from Haman, and gave it to Mordecai; and Esther appointed Mordecai over the house of Haman.
3Now Esther spoke again to the king, fell down at his feet, and implored him with tears to counteract the evil of Haman the Agagite, and the scheme which he had devised against the Jews. 4And the king held out the golden scepter toward Esther. So Esther arose and stood before the king, 5and said, “If it pleases the king, and if I have found favor in his sight and the thing seems right to the king and I am pleasing in his eyes, let it be written to revoke the letters devised by Haman, the son of Hammedatha the Agagite, which he wrote to annihilate the Jews who are in all the king’s provinces. 6For how can I endure to see the evil that will come to my people? Or how can I endure to see the destruction of my countrymen?”
7Then King Ahasuerus said to Queen Esther and Mordecai the Jew, “Indeed, I have given Esther the house of Haman, and they have hanged him on the gallows because he tried to lay his hand on the Jews. 8You yourselves write a decree concerning the Jews, as you please, in the king’s name, and seal it with the king’s signet ring; for whatever is written in the king’s name and sealed with the king’s signet ring no one can revoke.”
9So the king’s scribes were called at that time, in the third month, which is the month of Sivan, on the twenty-third day; and it was written, according to all that Mordecai commanded, to the Jews, the satraps, the governors, and the princes of the provinces from India to Ethiopia, one hundred and twenty-seven provinces in all, to every province in its own script, to every people in their own language, and to the Jews in their own script and language. 10And he wrote in the name of King Ahasuerus, sealed it with the king’s signet ring, and sent letters by couriers on horseback, riding on royal horses bred from swift steeds.
11By these letters the king permitted the Jews who were in every city to gather together and protect their lives—to destroy, kill, and annihilate all the forces of any people or province that would assault them, both little children and women, and to plunder their possessions, 12on one day in all the provinces of King Ahasuerus, on the thirteenth day of the twelfth month, which is the month of Adar. 13A copy of the document was to be issued as a decree in every province and published for all people, so that the Jews would be ready on that day to avenge themselves on their enemies. 14The couriers who rode on royal horses went out, hastened and pressed on by the king’s command. And the decree was issued in Shushan the citadel.
15So Mordecai went out from the presence of the king in royal apparel of blue and white, with a great crown of gold and a garment of fine linen and purple; and the city of Shushan rejoiced and was glad. 16The Jews had light and gladness, joy and honor. 17And in every province and city, wherever the king’s command and decree came, the Jews had joy and gladness, a feast and a holiday. Then many of the people of the land became Jews, because fear of the Jews fell upon them.