32

Xenakhawli tuaj ntaus Yeluxalees

(2Vntx. 18:13-37, 19:14-19,35-37; Yxy. 36:1-22, 37:8-38)

1Thaum dhau tej xwm txheej no thiab tej haujlwm uas Hexikhiya mob siab ua no lawd, Axilia tus vajntxwv Xenakhawli txawm tuaj ua rog rau Yuda thiab tsuam chaw vij tej moos uas muaj ntsa loog, npaj siab yuav txeeb kom tau. 2Thaum Hexekhiya pom tias Xenakhawli tuaj yuav ua rog rau Yeluxalees, 3nws txawm nrog nws cov thawj rog thiab cov tub rog siab loj siab tuab ntaus tswvyim txhub tej qhov dej txhawv uas nyob ib ncig lub nroog, mas lawv kuj pab nws ua. 4Cov pejxeem sau zog coob coob tuaj, mas lawv txhub txhua lub qhov dej txhawv thiab txhub lub hauv dej uas ntws hla lub tebchaws. Lawv hais tias, “Ua cas yuav cia Axilia tej vajntxwv tuaj ntsib tej dej uas ntau li no?” 5Hexekhiya rau siab ntso ua tej ntsa loog uas pob tag dua tshiab thiab ua tej chaw tsom faj saum ntsa loog, thiab tseem ua dua ib txheej ntsa loog rau sab nraud, thiab nws ua lub loog Milau hauv Davi lub nroog khov dua. Nws kuj ua tej cuab yeej ua rog thiab tej daim hlau thaiv ntau kawg. 6Nws tsa cov thawj rog saib xyuas cov pejxeem thiab sau lawv los ua ke rau hauv lub tshav puam ntawm rooj loog los rau nws thiab hais lus txhawb lawv lub siab hais tias, 7“Cia li ua khov kho thiab ua siab loj siab tuab. Tsis txhob ntshai tsis txhob poob siab rau Axilia tus vajntxwv thiab tej pab tub rog coob coob uas nrog nws tuaj ntawd, rau qhov tus uas nrog peb loj dua tus uas nrog nws. 8Nws tsuas yog muaj txhais npab nqaij tawv xwb tiamsis peb muaj Yawmsaub uas yog peb tus Vajtswv nrog nraim peb uas pab peb thiab nyob peb chaw ua rog.” Hexekhiya tej lus thiaj txhawb tau cov pejxeem lub zog.
9Dhau ntawd thaum Axilia tus vajntxwv Xenakhawli thiab nws cov tub rog huvsi tseem tabtom vij lub moos Lakhi, mas nws tso nws cov tub teg tub taws mus rau lub nroog Yeluxalees mus cuag Yuda tus vajntxwv Hexekhiya thiab cuag cov neeg Yuda sawvdaws uas nyob hauv Yeluxalees, hais tias, 10“Axilia tus vajntxwv Xenakhawli hais li no tias, Nej vam khom dabtsi es nej yuav nyob hauv Yeluxalees thev qhov uas raug vij li no? 11Thaum Hexekhiya hais rau nej tias, ‘Yawmsaub uas yog peb tus Vajtswv yuav cawm peb dim hauv Axilia tus vajntxwv txhais tes,’ tsis yog Hexekhiya coj nej yuam kev mus tuag tshaib tuag nqhis lov? 12Tus Hexikhiya no nws tsis yog tus uas rhuav tshem Vajtswv tej chaw siab thiab tej thaj uas xyeem rau Vajtswv lov? Thiab hais rau cov Yuda thiab cov hauv Yeluxalees tias, ‘Nej yuav tsum pe rau tib lub thaj thiab hlawv xyeem rau lub thaj ntawd xwb.’ 13Nej tsis paub tias kuv thiab kuv tej poj koob yawm txwv twb ua li cas rau txhua haiv neeg hauv lwm tebchaws lawm lov? Cov neeg hauv tej tebchaws ntawd li dab pab cawm tau lawv tej tebchaws dim hauv kuv txhais tes lov? 14Tej dab huvsi hauv tej tebchaws uas kuv tej poj koob yawm txwv muab ua puam tsuaj tag nrho muaj ib tug dab twg uas pab tau nws cov neeg dim hauv kuv txhais tes? Mas nej tus Vajtswv tseem yuav pab tau nej dim hauv kuv txhais tes lov? 15Vim li no tsis txhob cia Hexekhiya dag ntxias nej lossis coj nej yuam kev, tsis txhob ntseeg nws, rau qhov tsis muaj ib tug dab hauv haiv neeg twg thiab lub tebchaws twg uas cawm tau nws haiv neeg dim hauv kuv txhais tes lossis hauv kuv tej poj koob yawm txwv txhais tes. Nej tus Vajtswv yimhuab tsis txawj pab nej dim hauv kuv txhais tes li lauj!”
16Xenakhawli cov tub teg tub taws tseem thuam Vajtswv Yawmsaub thiab Hexekhiya uas yog Vajtswv tus tub qhe ntau dua li no. 17Thiab Xenakhawli tseem sau ntawv hais saib tsis taus Yawmsaub uas yog cov Yixayee tus Vajtswv thiab thuam hais tias, “Cov neeg hauv ib tsoom tebchaws li dab pab tsis tau lawv haiv neeg dim hauv kuv txhais tes li cas, Hexekhiya tus Vajtswv kuj yuav pab tsis tau nws haiv neeg dim hauv kuv txhais tes li ntawd thiab.” 18Ces lawv txawm qw tej lus ntawd nrov nrov ua lus Yuda rau cov neeg Yeluxalees uas nyob saum lub ntsa loog hnov es kom lawv ntshai thiab poob siab heev xwv thiaj li txeeb tau lub nroog ntawd. 19Lawv hais txog Yeluxalees tus Vajtswv ib yam li lawv hais txog ib tsoom neeg hauv ntiajteb tej dab uas yog neeg txhais tes ua.
20Ces vajntxwv Hexekhiya thiab Amoj tus tub Yaxaya uas yog xibhwb cev Vajtswv lus txawm quaj thov txog zaj no rau saum ntuj. 21Yawmsaub thiaj txib ib tug tubtxib saum ntuj los mas nws tua cov tub rog siab loj siab tuab thiab cov thawj tub rog thiab cov uas kav tej pab tub rog huvsi tuag tag rau hauv vajntxwv Axilia lub yeej. Yog li no Xenakhawli thiaj li rov qab mus rau nws lub tebchaws yam poob ntsej muag kawg. Thaum nws mus rau hauv lub tsev uas teev nws tus dab nws cov tub qee leej xuas ntaj muab nws tua rau qhov ntawd. 22Yawmsaub thiaj cawm Hexekhiya thiab cov uas nyob hauv Yeluxalees dim hauv Axilia tus vajntxwv Xenakhawli txhais tes thiab hauv nws tej yeeb ncuab sawvdaws txhais tes li no. Yawmsaub pub lawv tau so tsis ua rog rau txhua fab. 23Neeg coob coj qhov txhia chaw tuaj rau hauv Yeluxalees pub rau Yawmsaub thiab coj tej uas tsim txiaj tuaj pub rau Yuda tus vajntxwv Hexekhiya, Hexekhiya thiaj tau koob meej tab meeg ib tsoom tebchaws sawvdaws txij thaum ntawd los.

Hexekhiya mob

(2Vntx. 20:1-3,12-21; Yxy. 38:1-3, 39:1-8)

24Lub sijhawm ntawd Hexekhiya mob hnyav heev twb yuav tuag, mas nws thov Yawmsaub. Yawmsaub kuj teb nws thiab ua ib yam txujci phimhwj tshwm rau nws. 25Tiamsis Hexekhiya tsis nco tej txiaj ntsig uas Yawmsaub pab nws, vim yog nws lub siab khav theeb. Vim li no txojkev npau taws thiaj los raug nws thiab cov Yuda thiab Yeluxalees. 26Ces Hexekhiya txawm txo nws lub siab khav theeb ntawd thiab cov neeg uas nyob hauv Yeluxalees kuj ua ib yam li nws, ces Yawmsaub txojkev npau taws thiaj tsis los raug lawv rau hauv Hexekhiya sim neej.

Hexekhiya nplua nuj

27Hexekhiya muaj nyiaj txiag ntau kawg thiab muaj koob meej loj, mas nws ua tej txhab nyiaj rau nws rau nyiaj rau kub, rau tej qe zeb hlaws muaj nqes, rau txuj lom, rau tej daim phiaj hlau thaiv thiab tej twj siv tsim txiaj txhua yam. 28Thiab nws ua txhab rau qoob, rau cawv txiv hmab thiab roj, thiab ua nkuaj rau txhua yam tsiaj txhu thiab nkuaj yaj. 29Thiab nws tsim tej moos rau nws thiab nws muaj tej pab yaj tej pab tshis tej pab nyuj ntau nplua mias, vim yog Vajtswv pub cuab txhiaj cuab tam rau nws ntau heev. 30Tus vajntxwv Hexekhiya no yog tus uas cais lub hauv dej Kihoo sab ped kom ntws mus rau Davi lub nroog sab hnub poob. Hexekhiya vam meej rau nws tej haujlwm huvsi. 31Thaum cov thawj hauv lub nroog Npanpiloo txib neeg tuaj nug txog tej txujci phimhwj uas tshwm rau hauv lub tebchaws, mas Vajtswv muab nws tso nyob kab ntsab xwv thiaj sim tau nws thiab paub txhua yam uas nyob hauv nws lub siab.
32Lwm yam haujlwm uas Hexekhiya ua thiab tej yam zoo uas nws ua, twb muab sau cia rau hauv tej zaj yog toog uas Amoj tus tub Yaxaya uas yog xibhwb cev Vajtswv lus hais nyob rau hauv phau ntawv uas hais txog Yuda thiab Yixayee tej vajntxwv. 33Ces Hexekhiya txawm tuag mus nrog nws tej poj koob yawm txwv nyob. Lawv muab nws log rau saum caj qaum roob uas yog Davi caj ces li toj ntxa. Tag nrho cov Yuda thiab cov uas nyob hauv Yeluxalees sawvdaws tuaj pam nws lub ntees loj kawg hwm nws. Mas nws tus tub Manaxe sawv nws chaw ua vajntxwv kav.

32

Pơtao Sanehêrib Pơhuĭ Kơ Ƀing Ană Plei Plei Phŭn Yerusalaim

(2 Ƀing Pơtao 18:13-37; 19:14-19, 35-37; Yesayah 36:1-22; 37:8-38)

1Tơdơi kơ abih bang bruă pơtao Hizkiyah hơmâo ngă pơgiŏng hĭ tŏng ten laih, Sanehêrib pơtao prŏng dêh čar Assiria rai wang blah lŏn čar Yudah. Ñu blah hruă khul plei kơđông kơjăp pơ anŭn yuakơ ñu pơmĭn ñu dưi blah juă hĭ hơdôm plei anŭn kơ ñu pô. 2Tơdang pơtao Hizkiyah thâo krăn kơ tơlơi pơtao Sanehêrib rai kiăng kơ pơblah plei phŭn Yerusalaim, 3ñu tơña tơlơi djru pơmĭn hăng ƀing khua moa ñu wơ̆t hăng ƀing khua ling tơhan ñu kơ hơdră kiăng kơ kơđŏl hĭ hơnŏh ia bluh mơ̆ng gah rơngiao kơ plei. Ƀing gơñu tŭ ư laih anŭn djru ngă brơi kơ gơ̆ yơh. 4Tui anŭn, ƀing gơñu iâu pơƀut glaĭ lu mơnuih laih anŭn ƀing gơñu kơđŏl hĭ abih bang khul hơnŏh ia bluh jing khul hơnŏh ia rô nao amăng anih anŭn. Ƀing gơñu laĭ tui anai, “Ƀu hiam ôh tơdah pơtao ƀing Assiria rai hơduah ƀuh lu ia pơ anih anŭn kiăng kơ ƀing gơñu yua.” 5Giŏng anŭn, ñu mă bruă gir pơkra glaĭ abih bang črăn pơnăng pơčah laih anŭn pơdơ̆ng đĭ khul sang kơtŭm ƀơi ngŏ pơnăng anŭn. Ñu ăt pơdơ̆ng đĭ pơnăng pơkŏn dơ̆ng gah rơngiao kơ pơnăng anŭn laih anŭn pơkơjăp brơi anih Millô amăng Plei Dawid. Ñu ăt pơkra lu gơnam blah hăng khul khiơl mơ̆n.
6Ñu ruah hơdôm ƀing khua ƀing ling tơhan kiăng kơ git gai ƀing ană plei laih anŭn pơƀut glaĭ ƀing gơ̆ ƀơi anăp ñu amăng anih pơjơnum gah lăm jĕ ƀơi amăng ja̱ng plei laih anŭn pơtrŭt kơ ƀing gơ̆ tui anai, 7“Dŏ kơjăp hơđơ̆ng pran jua bĕ. Wơ̆t tơdah pơtao lŏn čar Assiria hơmâo ƀing ling tơhan lu hrŏm hăng ñu anŭn, anăm huĭ bra̱l ƀôdah tah hơtai ôh yuakơ Pô dŏ hrŏm hăng ƀing ta jing kơtang hloh kơ pô dŏ hrŏm hăng ñu. 8Hrŏm hăng ñu jing kơnơ̆ng kơtang gah asar, samơ̆ hrŏm hăng ƀing ta jing Yahweh Ơi Adai ta, jing Pô či djru kơ ƀing ta laih anŭn Ñu či pơblah dưi hĭ amăng tơlơi pơblah ta anai yơh.” Tui anŭn, ƀing ană plei hơmâo hơđơ̆ng pran jua gơñu yua mơ̆ng tơlơi Hizkiyah pơtao lŏn čar Yudah hơmâo pơhiăp laih hăng ƀing gơ̆.
9Tơdơi ƀiă, tơdang Sanehêrib pơtao lŏn čar Assiria wơ̆t hăng ƀing ling tơhan ñu hlak blah hruă plei Lakhis, ñu pơkiaŏ ƀing khua moa ñu nao pơ plei Yerusalaim hăng boh hiăp anai kơ Hizkiyah pơtao lŏn čar Yudah laih anŭn kơ abih bang ƀing ană plei Yudah pơ anŭn mơ̆n tui anai:
10Anai yơh jing tơlơi Sanehêrib pơtao lŏn čar Assiria laĭ: Amăng hơget ƀing gih kơnang tơdang ƀing gih dŏ amăng plei Yerusalaim laih anŭn kâo jĕ či blah hruă ƀing gih lĕ? 11Tơdah Hizkiyah laĭ kơ ƀing gih tui anai, “Yahweh Ơi Adai ta yơh či pơklaih hĭ ƀing ta mơ̆ng tơngan tơlơi dưi pơtao ƀing Assiria.” Sĭt ñu pơtơhuăl hĭ ƀing gih laih anŭn ƀing gih či djai yuakơ rơpa mơhao yơh. 12Hizkiyah yơh jing pô mă pơđuaĭ hĭ khul anih glông yang gih hăng khul kơnưl kơkuh pơpŭ kơ yang anŭn hăng laĭ kơ ƀing Yudah laih anŭn hăng ƀing amăng plei Yerusalaim tui anai, “Ƀing gih khŏm kơkuh pơpŭ kơnơ̆ng ƀơi anăp sa boh kơnưl anŭn hăng čuh khul gơnam pơyơr ƀơi anŭn đôč.”
13Sĭt ƀing gih thâo krăn laih kơ tơlơi kâo hăng ƀing ơi adon kâo hơmâo ngă laih kơ abih bang mơnuih amăng khul lŏn čar pơkŏn. Hơmâo mơ̆ yang lŏn čar pă dưi pơklaih hĭ laih anih lŏn ñu mơ̆ng tơlơi dưi pơtao prŏng Assiria? 14Mơ̆ng abih bang ƀing lŏn čar ƀing ơi adon kâo hơmâo pơrai hĭ laih hlâo adih anŭn, ƀu hơmâo yang pă ôh amăng abih bang ƀing yang khul anih anŭn hơmâo tơlơi dưi pơklaih hĭ ƀing ană plei ñu mơ̆ng kâo. Tui anŭn, hiư̆m pă yang gih dưi pơklaih hĭ ƀing gih mơ̆ng tơngan tơlơi dưi kâo lĕ? 15Ră anai, anăm brơi kơ Hizkiyah pơblư̆ hĭ ƀing gih hăng pơtơhuăl hĭ ƀing gih hrup hăng anŭn ôh. Anăm đaŏ kơ tơlơi ñu laĭ ôh, yuakơ čơdơ̆ng mơ̆ng hlâo adih truh pơ tă anai ƀu hơmâo yang lŏn čar pă ƀôdah dêh čar pă ôh dưi pơklaih hĭ ƀing ană plei yang anŭn mơ̆ng tơngan tơlơi dưi kâo ƀôdah mơ̆ng tơngan tơlơi dưi ƀing ơi adon kâo. Ƀiă biă mă yơh yang gih či pơklaih hĭ ƀing gih mơ̆ng tơngan tơlơi dưi kâo!
16Ƀing khua moa Sanehêrib ăt pơhiăp lu hloh dơ̆ng mơ̆n pơkơdơ̆ng glaĭ hăng Yahweh Ơi Adai laih anŭn pơkơdơ̆ng glaĭ hăng ding kơna Ñu pơtao Hizkiyah. 17Pơtao Sanehêrib anŭn ăt čih mơit hră djik djak mơ̆n kơ Yahweh, jing Ơi Adai ƀing Israel. Ñu pơhiăp pơkơdơ̆ng glaĭ hăng Yahweh tui anai, “Kơnơ̆ng hrup hăng ƀing yang ƀing ană plei amăng lŏn čar pơkŏn ƀu dưi pơklaih hĭ ôh ƀing ană plei gơñu đôč yơh, ăt tui anŭn mơ̆n yang Hizkiyah ăt ƀu či dưi pơklaih hĭ ƀing ană plei ñu mơ̆n mơ̆ng tơngan tơlơi dưi kâo.” 18Giŏng anŭn, ƀing khua moa Sanehêrib anŭn iâu kraih amăng tơlơi pơhiăp Hêbrơ pơ ƀing ană plei plei Yerusalaim, jing ƀing hlak dŏ ƀơi ngŏ pơnăng plei, kiăng kơ pơhuĭ pơbra̱l hĭ ƀing gơ̆ hăng dưi blah mă hĭ plei anŭn. 19Sĭt ƀing gơñu pơhiăp kơ tơlơi Ơi Adai ƀing dŏ amăng plei Yerusalaim jing kar hăng ƀing gơñu pơhiăp kơ tơlơi ƀing yang rơba̱ng lŏn čar pơkŏn amăng lŏn tơnah, jing ƀing yang mơ̆ng tơngan mơnuih pơkra rai.
20Pơtao Hizkiyah hăng pô pơala Yesayah, ană đah rơkơi Amôz, iâu laĭ kraih hăng Ơi Adai pơ adai adih kơ tơlơi anŭn. 21Tui anŭn, Yahweh pơkiaŏ rai sa čô ling jang hiam kiăng kơ pơluč hĭ abih bang ƀing ling tơhan wơ̆t hăng ƀing khua moa amăng anih jưh pơtao prŏng Assiria. Tui anŭn, ñu pô mlâo mlañ đuaĭ glaĭ pơ dêh čar ñu pô. Laih anŭn tơdang ñu mŭt nao pơ sang yang yang rơba̱ng ñu, hơmâo đơđa ƀing ană đah rơkơi ñu pơdjai hĭ ñu hăng đao.
22Anŭn yơh jing hơdră jơlan Yahweh pơklaih hĭ pơtao Hizkiyah hăng ƀing ană plei plei Yerusalaim mơ̆ng tơngan tơlơi dưi Sanehêrib, pơtao prŏng dêh čar Assiria, laih anŭn mơ̆ng abih bang tơngan ƀing rŏh ayăt pơkŏn mơ̆n. Ơi Adai răk wai ƀing Yudah amăng djŏp bơnăh yơh. 23Čơdơ̆ng mơ̆ng anŭn abih bang ƀing lŏn čar le̱ng kơ pơpŭ pơyom kơ Hizkiyah soh sel yơh laih anŭn hơmâo lu mơnuih ba rai pơ plei Yerusalaim khul gơnam pơyơr kơ Yahweh hăng gơnam brơi pơyơr yom kơ Hizkiyah pơtao lŏn čar Yudah.

Tơlơi Pơtao Hizkiyah Pơgao Pơang Hăng Ruă Nuă

(2 Ƀing Pơtao 20:1-3, 12-19; Yesayah 38:1-3; 39:1-8)

24Amăng rơnŭk anŭn, Hizkiyah ruă kơtang tơl jĕ či tơĭ pran yơh. Ñu iâu laĭ kơ Yahweh laih anŭn Yahweh laĭ glaĭ kơ ñu hăng brơi kơ ñu sa gru mơsêh mơyang yơh. 25Samơ̆ yuakơ pran jua Hizkiyah pơgao pơang, tui anŭn ñu ƀu bơni kơ Yahweh kơ tơlơi hiam klă Yahweh hơmâo pơrơđah brơi laih kơ ñu. Hơnŭn yơh, Yahweh pơrơđah tơlơi hil kơ ñu laih anŭn kơ ƀing Yudah wơ̆t hăng ƀing pơ plei Yerusalaim mơ̆n. 26Giŏng anŭn, pơtao Hizkiyah kơhma̱l hĭ tơlơi pơgao pơang amăng pran jua ñu anŭn, laih anŭn ƀing ană plei plei Yerusalaim ăt kơhma̱l hĭ mơ̆n. Hơnŭn yơh, Yahweh ƀu brơi rai tơlơi hil ƀrŭk Ñu ƀơi ƀing gơñu ôh amăng rơnŭk pơtao Hizkiyah hlak git gai wai lăng.

Mŭk Dram Hăng Tơlơi Kơdrưh Kơang Pơtao Hizkiyah

27Pơtao Hizkiyah jing pơdrŏng săh laih anŭn arăng pơpŭ pơyom kơ ñu biă mă. Ñu brơi kơ arăng pơdơ̆ng đĭ khul anih kiăng kơ pioh mŭk dram ñu, jing amrăk mah, khul boh pơtâo yom, jrao ƀâo mơngưi, khul khiơl laih anŭn djŏp mơta gơnam yom pơkŏn. 28Ñu ăt pơdơ̆ng đĭ khul sang pioh kơ pơdai, ia boh kơƀâo phrâo laih anŭn ia rơmuă. Ñu pơkra lu drong kơ djuai rơmô laih anŭn khul war kơ khul triu bơbe. 29Ñu pơdơ̆ng đĭ khul plei pla hăng hơmâo lu biă mă khul triu bơbe hăng khul rơmô, yuakơ Ơi Adai pha brơi kơ ñu tơlơi pơdrŏng săh biă mă.
30Hizkiyah yơh jing pơtao, kơđŏl hĭ hơnŏh ia Gihôn ƀơi gah ngŏ laih anŭn ƀŏh brơi ia hơnŏh rô trŭn pơ gah yŭ̱ kơ Plei Dawid. Ñu đĭ kơyar amăng abih bang tơlơi bruă ñu ngă yơh. 31Wơ̆t tơdah tui anŭn, tơdang pơtao prŏng dêh čar Babilon pơkiaŏ rai grup ƀing khua moa ñu rai tơña kơ Hizkiyah kơ tơlơi mơsêh mơyang, jing tơlơi hơmâo truh laih amăng lŏn čar Yudah, Ơi Adai lui hĭ Hizkiyah dŏ hơjăn kiăng kơ lông lăng ñu hăng thâo krăn abih bang tơlơi amăng pran jua ñu.

Tơlơi Pơtao Hizkiyah Tơĭ Pran

(2 Ƀing Pơtao 20:20, 21)

32Bơ kơ tơlơi truh pơkŏn dơ̆ng amăng rơnŭk Hizkiyah laih anŭn khul bruă hiam ñu ngă kiăng kơ djru ƀing Yudah arăng čih pioh amăng hră tơlơi pơƀuh pô pơala Yesayah, jing ană đah rơkơi Amôz, laih anŭn amăng hră čih pioh ƀing pơtao Yudah hăng Israel. 33Pơtao Hizkiyah tơĭ pran laih anŭn arăng dơ̱r ñu ƀơi anih pơsat yom, jing jĕ khul anih pơsat ƀing ană tơčô pơtao Dawid. Amăng hrơi mông anŭn jing tơdang ñu djai, abih bang ƀing ană plei lŏn čar Yudah hăng plei Yerusalaim pơpŭ pơyom kơ ñu, laih anŭn ană ñu Manasseh tŏ tui ñu jing pơtao.